Ordning och struktur, eller inte

Det där med att ta bilder. Det är inte alls lätt ibland medan det emellanåt är som att allting bara väntat på att någon ska komma förbi med en kamera. En del har särskilda tider som de är ute och fotograferar, tidiga mornar eller i skymningsljus, planerar och ordnar innan de far iväg ut, studerar vinklar i förväg och har med sig reflekterande skärmar och är väldigt ordningsamma. Det fungerar inte för mig. Under många år har jag inte tagit en endaste bild av den enkla anledningen att jag inte klarar att förhålla mig till struktur och ordning, då blir det inte av. Att hasa mig ur sängen klockan fyra på morgonen, då jag många gånger ändå ligger vaken, för att ge mig ut och fotografera dödar helt inspirationen. Den faller platt. En enda gång har jag gett mig ut sådär tidigt två morgnar i rad och det var när jag och min bror var och besökte våra föräldrar samtidigt. Han drog mig försiktigt i stortån för att jag skulle vakna och så gav vi oss ut tillsammans i dimman bort till sjön.

Det var en annan sak. Då var jag ute på äventyr och log med hela ansiktet åt spänningen och det fantastiska vi var ute på. Jag till och med glömde bort lite att ta upp kameran till en början. Jag bara stod och njöt av alltihop och tittade fascinerat på brorsans utrustning med filter, stativ och allt vad han hade. Det var en fantastisk morgon! Men eftersom vi tagit lite olika typer av bilder blev han inspirerad och ville ut en gång till. Inte mig emot, det var tillräckligt roligt för att upprepas.

Det är alltså bara när det blir en planeringstid för min egen del som det blir snett och galet. Jag har upptäckt att det egentligen gäller precis allt. Åtminstone kreativitet och äventyr. Jag går i baklås när jag ska strukturera och planera.

I tre dagar har jag tänkt titta på väderleksrapporten för att se om det kan bli någon natt som lämpar sig bättre för att gå iväg och prova att sova i tältet. Det enda jag lyckats med är att fundera ut vart jag ska ta vägen. Sedan beställde jag nya téer istället. Hemskt frustrerande.

Nåja, jag har bestämt mig för att plocka fram alla grejer som behövs och gå igenom dem först. Kanske till och med lite fler grejer än det som är nödvändigt till de första gångerna. Eftersom trehjulingen är kidnappad fortfarande så blir det inte någon längre sträcka jag ger mig ut på de första gångerna. Tillräckligt nära hem för att det ska vara enkelt att traska hem om Vidars mörkerrädsla skulle bli för svår i tältet. För min del sover jag hellre i vindskydd om jag får välja, men då finge jag vara tvungen att koppla hunden och dessutom skulle han snurra varv efter varv runt sig själv i sin iver att lyssna och titta efter allt som låter annorlunda om natten. Nä, då är det bättre med ett tält.

Att komma ut på kortare turer minskar också nödvändigheten att planera. Jag vet att det troligen är hemskt provocerande för inbitna friluftsmänniskor att läsa något sådant och tro mig, jag har skämts åtskilliga gånger över den oförmågan. Men som jag funderade när jag var ute och gick förut idag, jag vet var murklorna kommer upp om våren, jag vet var älgarna brukar gå över vägen och var ekorrarna hade sina matgömmor i vintras, jag vet vilken stolpe som hackspetten har som favorit till sina kottar, var rävarna föredrar att ha sina toaletter och var temperaturen brukar gå ner ett par grader och luften kännas bra mycket kyligare. Jag vet egentligen mycket mer än jag tänker på att jag gör. När en kille jag pratade med för något år sedan fascinerades över att jag kunde precisera älgspåren jag sett till en tidsrymd på två timmar kom jag på att det inte är självklart för alla. För honom var det till och med ganska häftigt. Jag blev stum för en stund eftersom jag själv hade känt mig lite fånig som inte kunde säga mer exakt när den gått där och om det var en ko eller tjur.

Det är ingenting jag planerat att lära mig om djuren och träden, ingenting jag gett mig ut i syfte att studera. Jag skulle aldrig kunna samla på insekter, artbestämma dem och sätta dem i lådor med glas framför. Jag kanske skulle klara att fånga ett par stycken och efter att jag tittat på deras vackra färger ett slag skulle jag släppa dem fria igen. För mig blir det tungt att strukturera dem med latinska namn och undergrupper. Men att lyssna på någon annan som vet och kan är en helt annan sak. Då blir det ett äventyr igen. Då kan jag lära mig.

Det är därför jag tänker att det kommer att vara lättare för mig att utan ordning och struktur ge mig ut på kortare turer till en början. Utan att tänka på att jag lär mig men med mer och mer erfarenhet gör man färre misstag. Jag är en sådan som måste göra för att det ska sjunka in. Det spelar ingen roll att det finns kilometervis med böcker om ämnet och massor av samlade kunskaper, har jag inte upplevt det så fastnar det helt enkelt inte.

Det är också därför som mina bilder blir som de blir. Är jag ute i skarpaste solljus mitt på dagen så är det så och utmaningen blir stundtals mer än svår, men det är där och då jag ser mitt motiv och jag kommer att glömma bort att det finns om jag ska vänta tills det är ett mjukare ljus. Då kanske jag inte ens ser det om jag passerar igen. Det är är kanske den kreatives frihet, att ta med åskådaren på just det äventyr som ligger närmast om hjärtat. Den här gången blev det bilder från fotosessionen med min bror. I morgon är jag förmodligen tillbaka i nuet med nya tankar i bloggen. Inte ens där kan jag vara ordningsam och strukturerad. Jag planerar aldrig vad jag ska skriva, kommer inte orden fritt så finns de inte och jag kan inte tvinga fram dem. Ändå har jag bloggat i flera månader nu. Det är kanske så att jag faktiskt ska fortsätta med det ett tag till…

Önskar dig en mjuk dag.

12 reaktioner till “Ordning och struktur, eller inte

  1. hello Evelina, I agree with you that the best thing is when things are done without so many rules of this or that, too much theory kills the true, in reference to this subject there is a phrase that I found a long time ago and I would like to share it with you…

    ”In theory there is no difference between theory and practice but in practice there is…
    Theory is when you know everything and nothing works; practice, when everything works and nobody knows why”…

    You have the talent to do your things, so I would like to see your pictures when they are ready, Do not stop writing on the blog., I know it is difficult to maintain constancy or inspiration, so much encouragement…

    Have a nice Sunday…
    a hug, fernando.

    Gillad av 1 person

    1. Thank you for your encourage! I won’t stop writing, Ibelieve that it will get easier now since the weather has turned back to a more normal behaviour. But I have to reconsider my campsite since there actually has turned up a wolf there. A couple of kilometres from where I live. Bad timing…

      Hope your Sunday is a really nice one 😊😊

      Gillad av 1 person

      1. Good to know that the mood of writing does not decline…

        Mmmm… a wolf near where you live?, guaw, how does this new adventure of being a Little Red Riding Hood feel?, ha ha ha…

        a warm hug.

        Gillad av 1 person

      2. I have largee fangs… Hehe, just kidding. I’m not concerned for my own safety but for my dog. Wolfs are more likely to kill dogs than humans so I’m not walking in that area at the moment. But I guess that this wolf is just like the others, only passing by. It’ll be alright 😊

        Gillad av 1 person

  2. Det sättet att lära sig känner jag igen. Har läst en bok nu, tre gånger. Kommer fortfarande på mig att ibland gå förbi en sida utan att minnas att jag läst den. Men om jag gör det rent praktiskt då fastnar det nästan omgående. Kanske därför jag helt enkelt gillar att jobba med kroppen istället för att sitta på kontor och vända papper. Förstår att det kommer bli dyrt med kurser om jag inte hittar någon att följa med på det jag försöker lära mig. Men men… det är ju äventyret man vill åt 😀

    Gillad av 1 person

    1. Är det den om ved? 😉 Men jo, jag är expert på att inte fatta ett skit när jag läser men får jag bara göra det så är det hur lätt som helst. Samma sak med silversmidet. Boken var helt obegriplig, men att forma silvret var en helt annan sak 😊

      Gillad av 1 person

  3. Mycket igenkänning i detta inlägg. Jag älskar att vara ute och tälta men ofta kommer jag på samma dag att jag vill ut och orkar inte packa ihop. Men ett tips är att ha en packlista färdigskriven och ett annat tips är att ha väskan färdigpackad och bara kasta i maten den dagen infallet kommer. Jag hade det ganska länge när jag körde 1 utenatt i månaden. Hade t om väskan i bilen i fall infallet skulle komma när jag var ute o h körde. Men nu sedan flytten har jag inte orkat organisera nån utenatt förutom semester med barnen 🙂

    Gillad av 1 person

    1. Ååååh, tack fina du för peppen!! Det blir ganska många överraskningar längs med vägen och det är inte ovanligt att folk inte hänger med i svängarna, haha.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s