Sötaste våren

I den ljumma kvällen somnar vinden stilla. En älg mumsar på det allt grönare gräset, totalt uppslukad av det den håller på med och märker inte alls att jag och Vidar kommer knastrande längs med grusvägen. Knappt ens när jag hojtar lite åt den. När den väl lyfter huvudet ur grönskan stirrar den lite överraskat åt vårt håll och överväger en stund om den ska fortsätta att mumsa gräs. Men så tar den några kliv bortåt trädgränsen och försvinner.

Vidar och jag knastrar lugnt vidare längs med grusvägen. Vi är strax hemma igen.

Det har varit lite extra blåsigt ett par dagar och granarna har öst ur sig pollen så när regnet väl kom så kändes det som en befrielse. Luften smakade inte längre gult pulver och det intensiva solljuset blev istället mjukt och behagligt.

Jag blir fortfarande förvånad över hur varmt det plötsligt är. Vinterjackan hänger ännu redo i hallen och ibland behöver jag mössa när jag är på promenad, men så överraskade mig kvällen med en mjukhet som förra årets midsommarafton skulle blivit avundsjuk på. Det var bara mörkret och de alltmer uppvaknande myggorna som jagade in mig igen.

Om det var snålt med vitsippor i år så tar maskrosorna igen det med råge. Plötsligt tycker jag att de är helt ljuvliga. Vet inte om det var förra årets maskrossirap som gjorde att jag ändrade mig så drastiskt, trots att de är gula… Smaken av söt sommar på burk var bättre än allt annat i världen under huttriga vinterkvällar. Jag tror att jag ska göra ny sirap i år. Åtminstone en liten burk.

Lite längre bortåt stigen har asparna förändrat skogen så att det ser ut som ett vintrigt sagolandskap. Det är tydligen ett rekordår för dem i år och det märks tydligt.

Ullen är mjuk och fluffig, men flera träd som vi passerar har tappat grenar och det känns som att de kanske har tagit i ett uns för mycket. Hoppas att de överlever det här kraftiga tilltaget…

Tidigt, tidigt om morgonen sjunger koltrasten för mig. Det stilla ljudet av skog ger mig ro. Här finner jag balsam för själen och mer näring för att växa. Undrar vad jag ska bli när jag blir stor?

2 reaktioner till “Sötaste våren

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s