Mer vinter! Fast den har regnat bort nu…

Regnet rullade in under natten men morgonen hade ändå ett hyggligt snötäcke kvar. Fast de senaste dagarnas vinterfröjd kändes ändå lite bortblåst. Nu är det dags för gråväder, tänkte jag och tände stearinljus innan jag knaprade i mig frukosten.

Det är med att ställa om klockan är inte min grej riktigt och jag var ordentligt förvirrad av både den och det frånvarande ljuset en god stund. Det brukar ta lite drygt en vecka för mig att hitta rätt i den nya tiden och om jag missat att ställa om någon klocka så tar det en evighet för mig att räkna ut vilken av dem som går rätt. Sååå frustrerande! Plus att djuren blir lätt irriterade och inte alls har någon förståelse för att mattiderna är förändrade.

I och med det trista vädret tog jag inte med mig kameran ut, men det blev ju några fler då när det var snö kvar så jag tänkte bjuda på dem istället.

När det fortfarande var svampsäsong kände jag mig som att jag gick runt mitt inne i en saga, men det här var också en form av saga som jag inte vet om jag har upplevt förut. Inte så intensivt i alla fall. Det är väldigt speciellt med snö på träd som fortfarande bär löv.

Det är nästan så att jag förväntar mig att den onda isdrottningen i sagan om Narnia ska komma farandes på en släde och fräsa något föraktfullt åt mig innan hon far vidare. Fast av någon anledning har jag krympt henne till ungefär hälften av normal storlek. Hon blir kanske mindre skrämmande så…

Även om regnet drog förbi senare så hängde den där lite trista och slöa känslan i under dagen och jag fastnade mellan témuggen och vackra sommar- och höstbilder. Det är så roligt att se andras bilder på sånt som just de tycker om. Det gör mig varm i hjärtat.

När mörkret föll hade temperaturen stigit så pass mycket att alla mina vinterkläder kändes tramsigt överdrivna, men jag hade ändå på mig alltihop. Det lite trista grå som jag lite surat över under dagen hade förvandlats till en omslutande och ljummen filt som bara var skön att ha runt sig. Det är konstigt det där, så fort det har blivit mörkt har jag inga problem med att gå i allt det trista, jag tycker till och med att det är spännande. Stjärnorna glimrar ovanför huvudet och åkrar och hagar böljar av dis och dimma. Härligare blir det svårt att föreställa sig.

Men nu längtar jag efter mer snö, ny snö och härliga gnistrande dagar, förhoppningsvis redan före jul. Vinterdäcken är dessutom påsatta på bilen så nu kan jag tuffa på som vanligt igen. Fast nu är det ju barmark igen förstås.

Nåja, tålamod är visst en dygd, har jag hört…