Renoveringen är klar nu

Förkylningen nådde nya höjder igår och jag låg frusen och med feber under en filt hela dagen. Som väl var har vädret vänt igen och det stormar och regnar duktigt mycket där ute. Ingenting särskilt som jag missar, med andra ord. Annars skulle jag ha haft det betydligt svårare att stanna inne även om jag har feber. Nu kommer den där tiden snart då man jagar det sista dagsljuset innan det försvinner i ett ständigt limbo av soluppgång och solnedgång med bara några ynkliga timmar ljus emellan. Om det inte är mulet…

Däremot har jag varit riktigt tacksam över att mitt badrum nästan är helt klart. Det är bara några små detaljer som fattas, men det är fullt användbart och jag är så nöjd med hur det blev. Det gamla badrummet hade minst fyrtio år på nacken och var sunkigt i största allmänhet och äckligt i synnerhet på vissa ställen. Som under badkaret, till exempel, där man helt sonika limmat en bit plastmatta över den befintliga i något slags övermodigt försök att laga en skarv i den första mattan. Dessutom i en helt annan färg. Det hela resulterade i att när limmet allteftersom började släppa så låg den extra biten plastmatta som en krökt vinge där under karet och samlade på sig allsköns äckligheter. Det kom till och med fram en gammal fotfil när vi burit ut badkaret. Blääää!!

Det var ju mitt i sommaren och allas semestrar så det dröjde ganska länge innan själva renoveringen kom igång. Men jag fick en skranglig duschkabin nere i källaren och jag kunde inte älskat en skranglig duschkabin mer än jag älskade den just då. Det underlättade så otroligt mycket och jag slapp fundera över vem jag skulle fråga om lov att duscha hos eller sticka iväg till någon sjö för att bada.

Under tiden stod allting stilla och jag vande mig vid att det gamla avloppet som tagits fram luktade speciellt och att fuktskadan också luktade speciellt och tackade mina blida stjärnor för att det i alla fall var under sommaren det hände så att jag kunde öppna på vid gavel och vädra nästan jämt.

När allting varit sådär både länge och väl kom plötsligt en hel invasion av hantverkare både tidigt och sent och i en enda röra. Eller tja, det var nog bara jag som tyckte att det var rörigt, för deras del var det nog väldigt ordnat och strukturerat. Dessutom var det nog väl att den värsta värmeböljan gett med sig vid det laget för annars hade de nog dött av värmeslag allihop därinne. Det var svettigt nog ändå för dem.

Det gamla avloppet bars ut och spånet som låg i golvet var borta när jag kom hem en dag. Samtidigt försvann de besynnerliga lukterna.

De gamla rören ligger visserligen fortfarande och skräpar ute i trädgården, men det bekymrar mig inte ett dugg. Där ute gör de inte någon skada och inte är de i vägen heller.

Det var ungefär när renoveringsgipset började komma på plats som jag insåg att det skulle ta mycket, mycket längre tid än jag tänkt att det skulle göra. Jag fick börja öva på att ha en massa tålamod igen och kom underfund med att jag nog mest klarade av att göra det utomhus, inne i skogen allrahelst.

Men när det så äntligen blev klart, jo det var faktiskt samma dag som jag gick iväg och tältade, så kändes det precis som att tiden bara flugit förbi.

Slipdamm, sågspån, arbetshandskar och extra grus i hallen är något jag inte längre behöver räkna med. Det är klart nu. Allting luktar nytt och kanske lite konstigt, men i alla fall inte sunkigt.

Det är fortfarande ett väldigt litet rum och med stor del snedtak, men känslan är så mycket bättre. Det jag blev extra glad för var att jag fick en nästan exakt likadan blandare som den jag hade innan till badkaret. Det är charmen i det gamla som gör mig alldeles mjuk. Därför spelar det ingen som helst roll att jag måste skruva lite extra för att ställa in värmen rätt. Så bråttom har jag inte så att det inte kan få ta den tid det tar att bli bra.

Så nu har jag inte behövt vingla nedför den branta trappen för att gå på toa när jag haft feber och så fort jag repat mig lite mer kommer jag att plaska glatt i badkaret bland bubblor och säkerligen en och annan av Vidars leksaker, som han envisas med att ge mig när jag ligger i badet. Man måste till varje pris räddas ut ur det där otäcka och vad passar då bättre än att leka?

Så, med detta långa skitinlägg ville jag mest bara säga att jag är så otroligt glad över att ha ett fungerande badrum igen och att det blev så fint!

Men snart är jag förhoppningsvis frisk igen och nästa storm dragit förbi så att vi kan traska ut i skogen och bara andas träden en stund. Det blir fint!