Växlande och hoppigt i tankarna

Det är lite varannandagsväder, ena dagen sol och tjugofem grader varmt och den andra regnigt och sexton. Likadant om nätterna, ena natten fjorton grader och vindstilla och den andra natten ligger temperaturen och sniffar nedåt nollan. Jag har lite svårt att komma ihåg att titta ordentligt innan jag ger mig ut så jag har nästan alltid fel kläder på mig. Det är som att den här perioden med långvarig värme stängde av rutinen att kolla temperatur och risk för regn. Det, tillsammans med osäkerheten kring mitt senaste experiment med medlet mot älgflugorna gör att jag inte kan bestämma mig för när jag ska ge mig ut med tältet. Gissar att det blir en kväll när jag ledsnat på att jag bara står och snurrar runt på hälen och inte kommer någonstans.

Idag har det svängt mycket, regnat ibland och varit sol ibland. Jag fick sällskap av katten när jag gjorde mina ryggstärkande övningar i en liten lucka i molntäcket. Han ville nog också passa på att värma sig i solen.

Egentligen har jag mest ränt i hasorna på en hantverkare största delen av dagen så sådär särskilt mycket utevistelse har det inte blivit. Inte i den utsträckningen som vi brukar vara. Tänkte att när alla hantverkare har sprungit omkring klart här hemma så får det bli ett eget blogginlägg om det. Ett riktigt skitinlägg, haha.

Ikväll ska jag försöka samla tankarna till lite lugnare tempo, låta helgen flöda i sin egen takt och njuta av lugnet. Ensamhet och stillhet är vad som krävs ibland, ganska mycket sådant till och med. Det, och mina fem nya tésorter som ska drickas av. Det är viktiga saker här i livet. Mycket kan jag vara utan, men inte mitt té. Det är alltid bra. Är man glad kan man koka en kopp té, är man frusen värmer ingenting så fint som en kopp té och är man ledsen håller den för precis allt, en tår eller två som förirrar sig ned i koppen är inte nog för att den ska kylas av och drycken är tillräcklig för att stilla smärtan i bröstet också. Finaste drycken någonsin. Té.