Mjukt och stilla

Dagen gled över i natt innan jag hann att blinka. Någonstans mellan eftermiddagen och kvällen njöt jag av vindens lek i björkarna ovanför mitt huvud, Vidars glädje över allt som rörde sig runt omkring oss och kattens loja soldyrkande på yttertrappen.

Jag for in till staden under tidig eftermiddag till ett återbesök hos kiropraktorn. Den här gången fick jag skjuts och behövde inte tänka, vilket var jätteskönt.

Kiropraktorn kände och klämde och bände och hittade en stärkande övning som jag ska göra en gång per dag i några veckor. Hon har semester nu, så jag hinner verkligen med att träna upp mig. Jag gillar verkligen hennes sätt att tänka, att hellre låta det ta lite längre tid och att jag rör på mig ordentligt än att lägga all fokus på att läka ryggen. Fast hon skulle inte bli glad på mig om jag anmälde mig till att springa halvmaran om några veckor, tillade hon. Men rida är helt okej, så länge som jag inte ramlar av och bryter nacken då förstås. Jag har samma råa humor så jag skrattade högt åt hennes förbud. Det är inte min plan att bryta nacken så det ska nog gå bra, bara inte någon tar ifrån mig glädjen det innebär för mig att rida. Det är lättare att sluta andas.

När jag så kom hem var det ändå som att jag plötsligt inte orkade ha ont mer. Ibland är det som att det bara tar stopp, även om det inte är värre än vanligt. Fast idag tog jag en av de där starka tabletterna som jag fick utskrivet av läkaren. Trallala-tabletter brukar jag kalla dem för man blir lite knasig av dem. Sedan blev jag betagen i att känna hur smärtorna klingade av och kroppen blev mjuk.

Jag halvlåg där i stolen och tittade på när en nötskrika fick däng av ett gäng med trädgårdssångare, en ormvråk gled förbi i lugn takt längs med gräsmattan och ett hackspettspar hade picknick i granen strax intill mig.

Ibland behöver man inte gå mer än ett par meter utanför ytterdörren förrän det händer en hel del med saker. Det var en alldeles underbar kväll. Stilla och mild. Det behövde jag.

3 reaktioner till “Mjukt och stilla

  1. hello Evelina, what a nice evening you have spent, well the chiropractor, you have to be very willing to do those exercises, although, do not confide too much with analgesics, they help a lot with the pain, the issue is that as they inhibit the sensation of pain , you trust and you do all your things in a normal way, but the injury continues, only you do not feel it because of the effect of the analgesic, do not forget it…

    I see that you are well, it is better to have good disposition, it helps a lot the application of heat in the affected area, take care you a lot, although it is obvious that you are incorregile, ha ha ha…

    a hug, fernando.

    Gilla

    1. I have no problem with the exercises, it’s rather relaxing when you focus on doing things like that. And more muscles are only going to be good since it’s going to support the injured area and help stop the negative impact on it. It’s not scoliosis which would have been more troublesome and since five years of training Ju-Jutsu Kai hasn’t made it worse I’m rather laid back about these slow and soft exercises.

      Analgetics… Well, the doctor prescribed 20 of those pills for me over a year ago and I still have 10 left so I don’t really think that I take comfort in them too often. I don’t want to turn into a jabbering fool who’s constantly high on drugs. But sometimes enough is enough, even I have my limits when it comes to pain.

      I’m convinced that it’ll work out fine in time. Just as long as I can continue walking and riding and swimming in the lake 😊😊

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s