Mormors tekanna. Blå, klassisk form och helt fantastiskt vacker tillsammans med kopparna och den vita duken.
Mamma kom med bestämda steg och lyfte glatt korgen med det nedpackade porslinet i och sa att nu ska vi dricka riktigt té så som vi brukade göra förr.
Hennes entusiasm smittade av sig och det bubblade av skratt och lycka i mig. Det blev så bra med det där enkla men fina på bordet.
Konstigt nog syns bara mammas reflektion i tekannan, inte jag, upptäckte jag när jag tittade på bilderna efteråt. Mormor hade haft en rolig kommentar på lut om hon sett det. Hon var finurlig med sådant och duktig på att ta bilder. Konstnärligt lagd och jätteduktig på att sticka och virka.
Vidar längtar efter att få vara där i gräset på eftermiddagarna och puttar mig uppför den lilla slänten i sin entusiasm att komma fram. Tänk att djur är så tydliga med hur de uttrycker sig…
Det är inte helt lätt för honom att hålla reda på oss båda när vi inte alltid är på samma ställe så för det mesta bestämmer han sig för att sitta mitt emellan och ha två ögon på mig och ett öra åt mammas håll. Gissar att han bestämt sig för att det är jag som är mest förvirrad av oss båda.
Men så måste man ägna sig åt viktiga hundsaker också förstås. Som att se om maskrosorna smakar lika gott idag som de gjorde igår.
Det blev en härlig eftermiddag. Inte lika varmt som dagen innan och en väldig blandning av samtalsämnen. Det är skönt att kunna prata om precis vad som helst och ingenting sådär kravlöst och sedan bara sitta och lyssna på vinden i träden en stund.
Många minnen bubblade runt och mamma berättade om släkten på hennes sida. Jag har svårt att minnas alla, men att det är flera som var hantverkare minns jag, i alla fall att det var en som byggde en predikstol i nån av kyrkorna i Småland. Egentligen borde man åka dit och titta.
Stugan är också gammal och det är inte svårt att föreställa sig människorna som bodde där. Hur de stod ut är ju en annan sak… Nu finns det både rinnande vatten och toalett, men dasset finns fortfarande kvar. Bara en så enkel sak som att behöva gå på dass mitt i vintern med snö, mörker och kyla. Inne var det trångt med alla barn och bara ett litet rum, storstuga och kök. Så som de flesta soldattorp från den tiden. Vilket slit att leva så. Jag är full av beundran över hur starka och sega människorna var då. Ett helt annat liv, en helt annan tid. Nu var det bara en härlig eftermiddag i skuggan med goda kakor och té så som vi brukade göra det förr.
Dit stigen leder 
Hi Evelina, lovely evening with your mother, that teapot and the drawings of the cup with his plate, brought me memories of a child, haha… I remember that a grandmother had those kinds of cups, and the dishes also had that kind of engraving, they appeared in huts in the woods, castles and even some sailing boats, and I passed great movies and characters with all that, ha ha ha… a whole story, very nice utensils.
That red cottage and its really interesting history, I agree with you, about the people who had to live and survive before making a homeland perhaps as settlers, many stories really, in my country in a past time many people came to places in the extreme south, totally virgins, during the 19th and 20th century Italians, Germans, Yugoslavs and Basque Spaniards, in quite difficult times not only worldwide, but also regionally.
a whole story, once watching some documentaries about that, I remember that in the 1880s the German settlers, the government of my country of the time, embarked in some places in the extreme south with a couple of cows and a box of nails, and I do not really know how they survived with that…
During the 1920’s and 1940’s Italian immigrants and Basque Spaniards arrived, and they said that the only thing they brought from their town were small packets of seeds in their pockets, and that they planted when they managed to have land, parcels that to this day exist, of varieties of potatoes, grapes, and different olive oils.
Many things really, with feelings, efforts and stories in common.
Nice publication, Vidar I really see that it is a very good taster of flowers, ha ha…
Have a good day, a hug, Fernando.
GillaGillad av 1 person
How nice that it brought you good memories! I really love that teapot and the cups.
That kind of cottage is a special kind of cottage which translated to English would be called something like ”soldiers cottage” which meant that the soldier would be allowed to live and work the ground to feed his family there as long as he did his service as a soldier. His wife and children weren’t allowed to stay if he died. A hard way to live but I guess that the other options were harder…
Thank you for sharing a piece of your countrys history!
GillaGillad av 1 person
Snyggt ek-camo
GillaGillad av 1 person
Visst är det? Jag syns inte alls, hehe 😉
GillaGilla