De senaste dagarna har gått i ett högre tempo än det jag är van vid. Jag har gjort fler saker och träffat mycket mer folk. Det var inte förrän jag sa åt hunden att han skulle tagga ner som jag insåg vad det är jag har pysslat med själv. Jag hinner inte med. Inte alls faktiskt. Så någonstans där mitt i all irritation över att Vidar nästan hoppade ur pälsen av uppdämd energi sjönk det in….det är inte hunden som behöver tagga ner utan jag.
Så idag tar jag det lugnt, andas och till och med går långsamt. Ingen idé att stressa runt som andra. Alltså är det jag som bara varit hela eftermiddagen och kvällen. Ibland är det just det som är den finaste upplevelsen, att bara vara.
Dit stigen leder 
hello evelina, my apologies, I am reading, what I can understand is that you have not had a good day, it is understandable, it will pass, as a consolation, ”there is no evil that lasts a hundred years, nor body that holds it”, and remember my recommendation in a previous post, ”Resignol”, serves for everything… and take a break in the forest, there where you live, forget everything…
a hug, fernando.
GillaGilla
You’re really good at reading between the lines. It was a peculiar day, but as you say, Resignol will work for everything. Or as I constantly remind myself: even if you’re going to climb Mount Everest you still have to do it one step at a time and if the weather is too bad, wait at a base camp until the conditions are better.
Hope your day is good!
GillaGillad av 1 person
very well said!!!
GillaGillad av 1 person