Det är skymning. Tranornas rop hörs ensamt genom skogen och en grävling larvar förskrämt iväg med ett högljutt prassel genom snåren. Stilla, lugnt och tyst. Det är till och med lite svalt. Jag öppnar varje por mot den plötsliga vinden, doften från solvarma barr och solnedgången.
I vintras gick min pannlampa sönder just här och det var en av de sällsynt få kvällar då det faktiskt var riktigt mörkt. Jag såg absolut ingenting men anade skiftningar i mörkret och tog mig fram ändå. Ännu behöver jag inte springa ikapp med tiden, det mörka kommer inte att bli så mörkt, men skiftningen finns där. Det är en märkbar skillnad nu mot fyra veckor sedan.
Vinden låter annorlunda i träden och dofterna är tyngre, mer intensiva. Det är sensommar. Den härliga tid som jag förknippar med kyliga nätter i vindskydd, sprakande lägereldar och sagor som bara ramlar ut ur en brunn där inne någonstans i fantasin. Fast mina sagor slutade alltid lyckligt. Jag stod inte ut med tanken på att någon skulle fara illa på riktigt. Kanske att huvudpersonen fick skrämselhicka någon gång då och då, men det var absolut inte värre än så.
Vidar gäspar av tristess. Han bryr sig inte det minsta om lägereldar eller sagor om varulvar och fullmånens lek i vattenbrynet, han tycker att jag är urtråkig som inte kastar bollen åt honom så att han får rasa av sig all uppdämd energi.
Det är bara det att den uppdämda energin är lika outömlig som min fantasi. Den rullar bara på av sig självt när den har kommit igång och får bara mer energi. Om ingen stoppar den så kan den fortsätta i en oändlighet.
Men eftersom förra natten var fullständigt omöjlig att få någon sömn på även om djuren gjorde allt de kunde för att få mig att sova så tänkte jag se om jag har bättre tur den här natten. Annars får det bli nattbad istället, eller en ny saga. Nätter som de här är som gjorda för att göra något annat än att sova på.
Dit stigen leder 
”Nätter som de här är som gjorda för att göra något annat än att sova på”
Instämmer. Jag vet själv inte vad jag håller på med. Åker runt med bilen, tar små promenader men man vill bara vara ute…
GillaGillad av 1 person
Evelina hello, beautiful sunset and nightfall…
the first photograph of the trees illuminated by the sunset, is very well…
I seem to feel the atmosphere, its temperature and the soft wind of the place, ah and the yawns of Vidar, ha ha ha… it is understandable that he just wants to play…
really, seeing the last picture, of the sun in the horizon, who would not want to go for a walk?…
bad, not being able to sleep sometimes, do you always have that problem? Does not affect you the next day have not slept and rested well?, I at least, it affects me when I can not sleep at night, you do not stay well…
a good cup of tea or hot milk chocolate, I think it could do you good, although if it’s hot there, I guess it would not do much good…
Have a good and quiet night, and tomorrow is a nice day for you…
a hug, fernando.
GillaGillad av 1 person
Thank you, it’s really nice when I can reach out and share that feeling of calmness and softness of nature.
Well yes, I have a constant trouble getting enough sleep and believe me, I’ve tried everything. Most effective is a detox, but I lose to much weight so I can’t do it very often. Oh well, I hope it’ll pass some day.
Hugs!
GillaGillad av 1 person
Resignol.
GillaGilla
Oh!… I had not seen Vidar’s video with his naranja ball, the boy is quite photogenic, ha ha… and that expression he has when you speak to him, as if to say: ”Ok, play with me”, ha, ha…
GillaGillad av 1 person
I didn’t publish it first. I ran out of patience because the connection was too bad…
I asked him if he thought that we’d better go home to the cat, but he decided that the ball needed much more attention, haha.
GillaGillad av 1 person
Längar verkligen tills jag kan ta sådna där bilder. Du gör det så himla bra.
GillaGillad av 1 person
Tackelitack! Det kan du alldeles säkert göra nu också. Det är liksom inte så komplicerat, hehe. Finns de som tar vääääääldigt mycket finare bilder än jag.
GillaGillad av 1 person